Min blogglista

tisdag 27 juni 2017

Myckert Mannerheim nu


Carl Gustaf Mannerheim upplever just nu en renässans, det kommer en rad nya böcker om honom och hans tid. Och i år är det ju 150 år sen han föddes och republiken Finland firar 100-årsjubileum.
I fjol kom Dag Sebastian Alanders biografi över Mannerheim och den var på alla sätt bra. Nyanserad, heltäckande och välskriven. På mitt bord ligger också Henrik Meinanders biografi över M, som jag börjat läsa och till hösten kommer Herman Lindqvist med sin biografi över samma person
.
   En tunnare bok är Matts Dumells nyutkomna "När Mannerheim valde Finland - året 1917". Den handlar om en av de oväntade vändpunkterna i den då 50-årige Mannerheims liv. Den ryska revolutionen hade krossat Mannerheims värld och hans karriär i den kejserliga armén var slut. Han reste mot Finland på vinst och förlust oc på köpet blev han Finlands stora nationalhjälte. Men det kunde ha gått annorlunda. Valet av Mannerheim till överbefälhavare för trupperna som skulle befria Finland var långt ifrån självklar
    . Matts Dumell koncentrerar sig på den vändpunkten i Mannerheims liv och skriver koncentrerat om det oroliga året när så mycket gick i kras och mycket nytt började.Egentligen hade Dumell planer på att skriva ett filmmanus men av det blev inget och materialet blev i stället en bok.

måndag 26 juni 2017

Finlandssvensk deckare

 "Mordet på Cypern" är pensionerade journalisten Alf Snellmans tredje deckare med pensionerade kommissarien Knut Soldin som problemlösare. Här har han förflyttat Knut och ett antal österbottniska pensionärer till den turistiska ön Cypern.
   Det ljuva livet i Agia Napa. Så rubricerade Österbottens Tidning ett resereportage från Cypern och det är så en grupp pensionärer upplever det. Tillsammans får de ta del av Cyperns bästa sidor, värme och vänlighet, kultur och historia. Alla som besökt ön känner igen sig i det som gruppen upplever. 
    Men så händer det otroliga. En i gruppen, en arkitekt från Jakobstad, försvinner. Han är därtill Knuts tvillingbror. Han påträffas mördad in en tvåtusen år gammal gravkammare.
     I Vasa sker också brutala mord. Finns det ett samband? Den pensionerade kommissarien tror det och han kontaktar Erik Falk och Henrik Vikberg, två poliser som avancerat och som var aktiva i hans tidigare deckare.
    Boken är ojämnt skriven med en lätt styltig skildring av turisternas vardag mixat med en nästan faktaprosa-aktig skildring av hur internationellt industrispionage går till. Boken får upp tempot mot slutet och det räddar skildringen.

lördag 24 juni 2017

Loa i många roller

   Vi är vana att höra och se honom i många olika roller, Loa Falkman. Som Don Giovanni på Kungliga Operan, Runeberg i Pensionat Oskar eller Stig i Icas reklam. Loa Falkman  har framgångsrikt sjungit de flesta stora barytonroller, men hans konstnärliga nyfikenhet har också lett honom in på andra områden, som musikal, film, teater, tv-serier – och melodifestivalen.Nu ger han ut sina minnen, "Att vara Loa Falkman".
   Loa har alltid varit rubrikernas man. Varhelst han befinner sig tycks han väcka uppståndelse. Vem minns inte Melodifestivalen 1990 då han kom sist med låten "Symfonin", en låt som sedan blev en svensktoppshit och numera är en kultklassiker.
   I boken "Att vara Loa Falkman" skriven tillsammans med musikjournalisten Andreas Lindahl delar Loa generöst med sig av händelser, både roande och oroande, från sin över fyrtio år långa sång- och skådespelarkarriär. Han berättar om sin dyslexi och den tuffa skolgången, då han lärde sig använda humor, både för att överleva och för att nå framgång. Det ekonomiska trasslet med en bedräglig advokat, som landade Loa i klistret, får man också veta mer om.
   Falkman har gått sin egen väg i och vi får följa honom över världens operascener i Paris, Prag, New York, till det dramatiska ögonblick då han står på Skansen med två och en halv vers kvar på Alfred Tennysons dikt "Nyårsklockan" - och plötsligt hör Seglora kyrka ringa in det nya året.





onsdag 21 juni 2017

Vid en vändpunkt

 Förstås kan jag inte låta bli att puffa för Tove Janssons "Farlig midsommar" så här i midsommarveckan. Det är en tunn liten bok som man läser på en kväll om man vill.
     Den handlar om vad som hände i den magiska månaden juni samma år som det eldsprutande berget vaknade och Mumintrollets mamma gjorde sin vackraste barkbåt.
    Plötslig en dag stiger vattnet i Mumindalen och allting börjar flyta. En teater kommer drivande och Muminfamiljen kliver in i en midsommarnatt full av trolldom och överraskningar.
    "Farlig midsommar" utkom 1954 som den fjärde boken om Mumintrollen och jag har alltid tyckt att det är en så bra skildring av hur man gör det bästa av händelser man inte kan påverka.Och i den här boken träffar man på den sura teaterråttan Emma som föraktar mumintrollen för att de inte vet vad en teater är. Fast de lär sig, det gör de.
   Lite vemodigt är det allt nu när ljuset vänder och dagarna så sakteliga börjar kortas av igen. En påminnelse om att allt är i förändring. För att påminna mig om det har jag passande nog just idag beställt recensionsex ur höstutgivningen. Många intressanta titlar att vänta på, som Kjell Westös nya roman...

tisdag 20 juni 2017

Att mörda de Gaulle

   Tog fram pocketexemplaret av klassiska thrillern "Schakalen", eftersom den är en av de bästa terroristskildringarna som finns och klassar ut de flesta moderna historier. Den kom ut i Bonniers klassikerserie 2015.
   Frederick Forsyths "Schakalen" blev hans stora genombrottsroman 1971.En professionell lönnmördare får av en fransk terroristgrupp, i uppdrag att mörda president Charles de Gaulle.
   Han är expert. Han opererar snabbt, diskret och obevekligt. Han är världens skickligaste yrkesmördare. Han kallas Schakalen.
    En fransk polis råkar få veta om attentatet i förväg och försöker spåra den mystiske lönnmördaren.. Jakten har börjat. Men dagen för attentatet rycker allt närmare - Schakalens dag.
    Berättelsen om Schakalen har filmatiserats två gånger, 1973 och 1997 och klassiska lönnmördare brukar, efter 1971, benämnas Schakalen. Och personen lär ha haft en förlaga i verkligheten men buden om vem det är varierar.

måndag 19 juni 2017

Spänning på Singö

" Sändebudet" är den tredje fristående delen i Singöserien av duon Anders Gustafsson och Johan Kant, och den avslutande om jakten på spionen och ex-militären Sven Löwengrip. De tidigare böckerna "Singöspionen" från 2015 och Mordbrännaren kom året efter. Och nu är det dags för slutpunkten.
   Den erfarna kriminalinspektören Solbritt Andersson står inför sin svåraste utmaning hittills. Hon och hennes kollegor arbetar med en omfattande utredning av det multinationella företaget Rankena Tech, som bakom de putsade fasaderna  har vida förgreningar till internationell brottslighet.  Man sprängde en del av ligan när man upptäckte vad som pågick på den nedlagda basen på Singö i Roslagen. Polisen närmar sig ett genombrott i fallet, men blir alltmer frustrerade över att de ständigt ligger steget efter. Finns det läckor eller infiltratörer i Norrtälje polishus? Samtidigt hittas ett lik guppande i hamnen vid Svartklubben utanför Singö.
   Har offret, en tillbakadragen man som bott vid havet i hela sitt liv, verkligen drunknat på grunt vatten? Vilka är hans kopplingar till öns militära förflutna och till brodern, den charmante och maktfullkomlige prästen i Singö kyrka?
   Här finns intressanta återkopplingar till Palmemordet och till de underjordiska organisationer som fanns inom armén på 80-talet. Det förs intelligenta resonemang om en alternativ verklighet.


söndag 18 juni 2017

För akvarellvänner

Lars Lerin anses vara en av Sveriges mest intressanta akvarellister just nu. I boken "Och fågeln flög fritt för att uppsöka sin bur" för han en dialog med en annan stor akvarellmålare - Carl Larsson. Egentligen skulle det projekt Lerin ombads åta sig bli katalog till en Larsson-utställning på Sundborn men den blev aldrig av. Nu använder Lerin det material om Larssons resor han samlat och får det att föra dialog med hans egna erfarenheter av resor.
   "Hem! Det är ändå ett underligt ord! De tre bokstäfverna bilda ett begrepp, som kan få unga cyniker att småle och gamla sjömän att snyta sig ovanligt ihållande. Hvad hemmet är, måste man ut i världen för att lära sig” som Carl Larsson skrev.
    De träffas genom sina brev och kort från det ständiga resandet, i kärleken till sin hembygd. Breven och korten är länken till hemmet och det kända, vardagliga. Det beständiga som alltid är närvarande i resandet. Och slutligen insikten; det går hemåt genom allt.
    Det är en mycket vacker bok som svämmar över av både akvareller och vykort och med faksimil av konstnärernas brev. Den är tryckt på vackert, grovt papper för att göra bilderna rättvisa. Känner man nån som älskar akvarell så är det här en perfekt presentbok.