Hemsöbornas värde varar

  Det finns skildringar som åldras utan att få rynkor. Det tänker jag när jag åter läser August Strindbergs "Hemsöborna" skriven 1887, när författaren var pank och bodde på pensionat på kontinenten. Han behövde pengar akut och skrev ihop nåt av sina skärgårdsminnen. Boken blev en fullträff om än inte vid utgivningen men senare. Skildringen är bara på drygt 130 sidor, ändå får många öden plats.Nåt för dagens mångordiga författare att ta efter.
   Norstedts förlag, som ger ut Strindbergs samlade skrifter i 71 (!) band har Hemsöborna som del 24. Den har en diger kommentar av Hans Söderström och en användbar ordlista. Av den ser man hur mycket av språket som är gemensamt med åländskt skärgårdsspråk. Här finns båtsudor, draggar och klykstörar liksom stättor, pumpstock och skåre.
  Och nog var han en rackare på att formulera sig. Som romanens slutrader om sonen Gusten som "ska styra egen farkost över det nyckfulla livets blåsiga fjärdar och gröna sund".
   Bilden ovan är ur tv-serien från 1966, en klassiker även den med Allan Edwall som Carlsson och Sif Ruud som Madam Flod.