Finsk-ryska gränsen 1918

    Han är flitig, K-G Olin, när det gäller att utforska närhistorien. Sju år har han satsat på att skriva tre böcker om mindre kända aspekter på det tidiga 1900-talets historia. 2012 kom "Brännvinskriget", om förbudslagen och de konsekvenser den hade, och 2014 kom "Spionkriget". Den tredje delen, som just kommit ut heter "Gränskriget - Strider, ­spionage och smuggling vid finsk-ryska gränsen 1918–1939".

    Här ligger fokus på de så kallade frändefolkskrigen i Fjärrkarelen, Petsamo, Ingermanland och Estland 1918–1922, samt planerna på att inta S:t Petersburg och skapa ett Storfinland. Naturligtvis blir de här striderna också en del av inbördeskrigets villervalla år 1918. Det hemskaste var att man skickade militärt outbildade yng­lingar, i vissa fall bara 16–17-åringar, för att ”befria” karelarna. Officiellt var de ­frivilligstyrkor som den finska stats­ledningen inte hade något att göra med, men i praktiken handlade det om en medveten militär expansiv­ ­utrikespolitik, och illa gick det med den.
    Naturligtvis finns här mängder av okända detaljer och aktörer. För i Ryssland väntar finska exilkommunister på att få komma hem och med Röda arméns hjälp ta makten i Finland. Och i Finland finns det exilryska kretsar som drömmer om att störta Lenins bolsjeviker och återupprätta tsarväldet. Här hittar man ålänningar som Eyolf Mattsson från Vårdö och Erik Jorpes och också en hel del andra åländska trådar. 500 sidor spännande läsning!